AES (Advanced Encryption Standard) är en symmetrisk krypteringsalgoritm, vilket innebär att samma nyckel används för både kryptering och dekryptering.
Det är en av de mest använda krypteringsmetoderna och anses vara säker för de flesta applikationer. AES fungerar på **datablock med fast storlek (128 bitar)** och stöder nyckellängder på **128, 192 eller 256 bitar**.
Kryptering:** Processen att omvandla klartextdata (som text eller filer) till chiffertext (ett oläsligt format) med hjälp av en hemlig nyckel.
Dekryptering:** Processen att omvandla chiffertext tillbaka till läsbar klartext med samma hemliga nyckel.
Hög säkerhet:** AES anses vara en av de säkraste krypteringsalgoritmerna som finns och är resistent mot de flesta kryptografiska attacker.
Effektivitet: Den är snabb och effektiv, vilket gör den idealisk för att kryptera stora mängder data i realtidsapplikationer.
Brett använd: AES är krypteringsstandarden som används av regeringar, banker och säkerhetssystem över hela världen (inklusive den amerikanska regeringen för sekretessbelagda uppgifter).
Mångsidighet: Den kan användas för olika ändamål, inklusive filkryptering, databasskydd, kommunikationssäkerhet och VPN.
Nyckelgenerering: Först behöver du en hemlig nyckel (128, 192 eller 256 bitar).
Kryptering: Skicka klartextdata och nyckeln genom AES-algoritmen för att hämta chiffertexten.
Dekryptering: Använd samma nyckel för att reversera krypteringen och hämta den ursprungliga klartexten.
Bibliotek/Verktyg: De flesta programmeringsspråk tillhandahåller bibliotek för att implementera AES-kryptering:
Python: pycryptodome- eller kryptografibibliotek.
Java: javax.crypto-paketet.
C#: System.Security.Cryptography.Aes-klassen.
Node.js: kryptomodulen.
Driftlägen: Välj mellan olika lägen (som CBC, GCM, ECB) baserat på säkerhetsbehov och prestandaöverväganden.
När du behöver säkra känsliga data, till exempel lösenord, kreditkortsinformation eller privat kommunikation.
Vid implementering av datalagringskryptering i filer, databaser eller säkerhetskopior för att skydda mot obehörig åtkomst.
Vid uppbyggnad av säkra kommunikationskanaler, till exempel i VPN, TLS/SSL eller krypterade meddelanden.
I **efterlevnadskänsliga miljöer** (t.ex. finansiella institutioner, hälsovårdssystem) som kräver starka krypteringsstandarder.
